Det var en gång en flicka som var djupt förälskad. Hon var förälskad i en pojke som hon snart inte skulle få träffa mer, i en pojke som inte visste om hennes känslor för honom. Hon försökte desperat varje dag fånga hans blick för att kunna meddela en känsla, eller kanske en dröm, men han såg aldrig. Hon försökte desperat få kontakt med honom genom att ta reda på saker och skicka sms till honom... Hon fick den lilla kontakt hon behövde, han hälsade på henne, men hon visste att snart skulle allting ta slut. Hon ville att han skulle få reda på precis allt hon kände för honom, men hon visste inte hur. Hon följde till slut sina starka kännslor och beslöt sig för att skicka ett kärleksbrev, precis som man gjorde när man var små, fast det här skulle bli annurlunda. Det skulle innehålla både rolig och onödig fakta. Hon skickade iväg detta brev dagen därpå och tänkte inte så mycket mer på det. Hon tänkte att kanske skulle han svara genom ett sms och kanske tacka för brevet, men inget mer. Dagarna gick och hon hörde inte av honom... Kanske han inte bryr sig om att svara alls. Men jo, det gjorde han, han svarade inte på det viset hon hade tänkt sig, han svarade med eftertänkta ord, han svarade med humor, han svarade med de ord hon inte vågat hoppas på.

En dröm hade slagit in...
peas´n love ♥